Skolan behöver följa med i den digitala utveckling och ge olika inlärningsmöjligheter till eleverna tidigt, men HUR?
Sverige gick med en samhällsförlust på 62 miljarder svenska kronor år 2018 på grund av sjukfrånvaro. Av dessa var 45% på grund av psykisk ohälsa, år 2010 var den siffran 28%.
I skolans värd stiger den psykosomatiska ohälsan. Den ökar mer bland flickor än bland pojkar.
Folkhälsomyndigheten rapporterar att skolprestationerna sjunker och att skolstressen breddas ut, vilket ses som en indikator på att skolan fungerar sämre som helhet.
Tidiga insatser för eleverna i skolan sparar flera miljoner visar nationalekonomerna, Anders Wadeskog och Ingvar Nilssons rapport till regeringen. De säger – Ur ett helhetsperspektiv och ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv borde kommunen satsa på barnen tidigt, men, det är för en skolchef med ett budgetansvar en dålig affär. Så ofta blir det att man silar mygg och sväljer kameler, man spar på de här tämligen billiga insatserna under låg- och mellanstadietiden. Vilket resulterar i att man istället får ohyggligt höga kostnader i tonårstiden. Istället drabbar det socialtjänsten vid en helt annan tidpunkt och på ett helt annat konto, säger Ingvar Nilsson.
Vi kan inte låta den digitala utvecklingen gå framåt och skolan stå stilla.
Vi vill med digitala innovationen nå barnen redan i förskoleklass och skapa bättre förutsättningar för eleven i skolan och i livet.
Har du någonsin funderat på hur du tar till dig kunskap. Har du någonsin funderat på hur det var när du gick i skolan och hur du lärde dig det du förväntades att lära dig?
Hur går det för dig att stava, läsa och räkna?
Regeringen skriver att skolväsendet spelar en betydelsefull roll i att ge alla barn och elever den digitala kompetens som behövs för ett aktivt deltagande i ett allt mer digitaliserat arbets- och samhällsliv.
Får alla elever denna kompetens och om de får denna kompetens?
När i så fall får de möjlighet till denna kompetens?
I dagen samhälle är det många barn som går i skolan och inte får det stöd eller den hjälp de behöver. Det kan gå fler år innan eleven får relevant stöd. Eleven kan då ha skapat en självbild av att vara dålig, korkad och sämre än andra elever och kanske välja en annan väg i livet än om eleven fått det stöd och den supporten eleven behöver tidigt i livet.
Folkhälsomyndigheten rapporterar att den psykosomatiska ohälsan stiger i skolans värld.
Det kan motverkas genom att påverka tidigt i elevens liv.
En digital innovation gällande hur barn på olika sätt kan ta till sig kunskap kan bidra till ökad hälsa och bättre ekonomi. Det är av stor vikt att barn tidigt i livet får kunskap om vilka tekniska verktyg, strategier och strukturer som finns för kunskapsinlärning samt på vilket sätt det kan hjälpa dem. För att kunna åstadkomma detta behöver vi samverka med vårdnadshavarna från start, och tillsammans värka för elevens hälsa och inlärning. Vårdnadshavarna är resurser som ska inkluderas tidigt ihop med eleven och andra personer runt eleven. ”Tillsammans istället för själv”.
Tillsammans med vårdnadshavarna vill vi finna ut, TIDIGT, hur deras barn, vår elev lär sig. Vi vill samarbeta för att ge eleven de bästa förutsättningar.
Låt mig ge er några exempel.
Låt säga att vi ska lära oss simma. En del barn hoppar i vattnet och börjar leka på en gång. Andra går försiktigt i och känner på vattnet, kanske väljer de att gå upp igen eller så går de sakta i vattnet. Andra barn kanske väljer att sitta och titta på, simlektion efter simlektion. Alla dessa barn kan lära sig simma. En del barn vill läsa om simning först, för att sedan, prova att simma.
Andra barn vill titta på andra som simmar, andra vill göra själv på en gång kanske samtidigt som de får instruktioner medan de provar sig fram. En tredje kanske vill att någon berättar om hur det var när de skulle simma för första gången, hur dom gjorde.
De barn som hoppar i på en gång kanske senare vill läsa om simning för att förstå mer. Och de som läst vill höra någon annan berätta och sedan kanske känna på vattnet för att testa det dom läst och hört, eller så kanske dom vill titta på någon som simmar. Så bara i att lära sig simma så finns det många olika sätt att hitta sitt sätt att lära sig.
Samma sak gäller när det kommer till att lära sig att läsa och skriva eller lära sig om historia. Det är en färdighet och kunskap som kan förvärvas på många olika sätt.
Skollagen säger, 3 kap 5§: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Detta innebär att åtgärder enligt lagrummet aktualiseras först vid viss kvalifikation. Då kan det dock redan vara för sent. Vi kan redan då stå med elever som känner sig dåliga, korkade och sämre än andra elever. Elever med psykisk ohälsa. Det önskvärda vore istället att nå eleverna tidigare, innan det gått flera år av nerbrytande slit och kamp där en negativ självbild måhända redan tagit fäste.
Vi vill tillsammans ge alla barn bästa möjliga väg för inlärning. För att skapa detta tror vi att ett nära samarbete med vårdnadshavarna, eleverna och de runt eleverna är det ultimata sättet. Har eleverna flera att vända sig till har eleverna också lättare att få support. Vi vill tillsammans finna ut hur vi kan nå eleverna tidigare i livet för att främja hälsa och förebygga ohälsa genom att tidigt förstå hur den enskilde eleven tar till sig kunskap. Låt oss skapa ett arbetssätt och metod som är anpassad för eleverna.
Tillsammans skapar vi möjligheter för eleverna att utvecklas på sitt sätt.
Låt oss tillsammans skapa den bästa skolan för alla elever, vår framtid.